Nya vårdnadsregler 2006 Domstolen bör vara skyldig att ta hänsyn till barnets vilja År 1996 infördes i föräldrabalken uttryckliga bestämmelser om barns rätt att komma till tals i mål och ärenden om vårdnad och umgänge (numera 6 kap. 2 b §). Vid bedömningen av barnets bästa skall domstolen ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Den som gör en utredning i mål om vårdnad och umgänge skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för domstolen (6 kap. 19 §). Genom 1998 års vårdnadsreform gjordes bestämmelserna tillämpliga även på mål om barns boende och vid socialnämndens prövning av föräldrarnas avtal. Kommitténs utvärdering visar att barns vilja i många fall inte redovisas i domstolarnas domar och att viljan, när den redovisas, inte heller alltid följs. Enligt kommittén finns det en tendens hos domstolarna att ställa alltför stora krav på att barnet skall ha uttryckt en bestämd uppfattning för att dess inställning skall beaktas. Kommittén pekar på att det kan vara så att barnet inte tar direkt ställning mellan föräldrarna men väl ger uttryck för t.ex. i vilken skola han eller hon vill gå eller vilka fritidsaktiviteter som han eller hon vill ägna sig åt. Det kan på så sätt indirekt följa vilken förälder som barnet bör bo hos eller på vilket sätt ett umgänge bör vara utformat. Av det redovisade materialet går i och för sig inte att säkert uttala sig om i vilken mån barnets vilja faktiskt har kommit fram i de aktuella målen och ärendena. Det går inte heller att säga i vilken utsträckning domstolen har tagit hänsyn till barnets vilja. Även om barnet har kommit till tals i vårdnadsutredningen eller på annat sätt, kan domstolen av olika skäl ha valt att inte redovisa det i domen - ibland kanske just av omsorg om barnet och för att hålla barnet utanför föräldrarnas konflikt. Regeringen delar dock kommitténs uppfattning att det är viktigt att domstolen alltid tar hänsyn till barnets vilja. Att det av lagen framgår att hänsyn skall tas till barnets vilja är avsett att markera att detta är en särskilt betydelsefull omständighet vid den prövning som skall göras i målet. Om barnet har en bestämd önskan och har nått en sådan mognad att denna bör respekteras, bör domstolen i allmänhet följa barnets önskan. Men det är självklart också viktigt att domstolen tar hänsyn till andra mer allmänna synpunkter från barnet, t.ex. att mamma inte har tid att vara tillsammans med barnet på samma sätt som pappa. Även sådana omständigheter skall alltså beaktas och vägas in i den helhetsbedömning som skall göras (se prop. 1994/95:224 s. 33 och 53). Till skillnad från kommittén anser regeringen att detta inte behöver markeras ytterligare i lagtexten. Att byta ut "vilja" mot t.ex. "inställning" eller "åsikter" kan - som några remissinstanser påpekar - tvärtom riskera att försvaga barnets rätt att komma till tals och framstår därför som mindre lämpligt. Det kan tilläggas att frågan om barns rättigheter i familjeprocesser är aktuell i ett annat ärende. I departementspromemorian Utövandet av barns rättigheter i familjerättsprocesser (Ds 2002:13) föreslås att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter. Flera lagändringar föreslås i syfte att förstärka barnets rätt i processen, bl.a. att barnet skall ha rätt att få den information i saken som kan antas vara av betydelse för honom eller henne och att det i särskilt konfliktfyllda vårdnadsmål skall vara möjligt för domstolen att förordna ett särskilt biträde för barnet. Promemorian bereds för närvarande i Regeringskansliet. Källa: Lagrådsremiss Nya vårdnadsregler Stockholm den 26 januari 2006 Thomas Bodström