Vårdnad/Växelvis boende och barnbidrag och vårdbidrag Riksdagens beslut Riksdagen har sagt ja (den 8 mars 2006) till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat. Utskottets förslag i korthet Vid gemensam vårdnad om ett barn utbetalas barnbidraget till den förälder som av föräldrarna gemensamt anmäls som mottagare. Om ingen anmälan görs utbetalas barnbidraget till modern. För särlevande föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn som har växelvis boende hos föräldrarna kan barnbidraget delas så att hälften utbetalas till vardera föräldern. Gör endast en av föräldrarna anmälan om delat barnbidrag får bidraget ändock delas i vissa angivna situationer. Vid en delning av barnbidraget delas flerbarnstillägget proportionerligt i förhållande till antalet barnbidrag som föräldrarna uppbär. Rätten till vårdbidrag kan delas av föräldrar som ansöker om detta. Också vårdbidraget får delas efter anmälan av endast en av föräldrarna i vissa angivna situationer. Om ett delat vårdbidrag avser flera barn erhåller vardera föräldern hälften av den del av bidraget som belöper på respektive barn som omfattas av delningen. Beslut om delad rätt till vårdbidrag som avser ett barn får delegeras till tjänsteman vid Försäkringskassan. Riksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden om avslag helt eller delvis, och om bl.a. obligatorisk anmälan om utbetalning och om fördelning av kostnadsansvar. Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om ekonomisk rådgivning för särboende föräldrar och om en samlad utredning om bidrag m.m. som påverkar barn. Gällande ordning (innan ändringen 2006-07-01) Barnbidrag Barnbidrag utges med 12 600 kr per barn och år (1 050 kr per månad). Flerbarnstillägg utges med 100 kr per månad för det andra barnet, 354 kr per månad för det tredje barnet, 860 kr per månad för det fjärde barnet och 1 050 kr per månad för det varje ytterligare barn. Förlängt barnbidrag utbetalas med samma belopp som barnbidraget fr.o.m. kvartalet efter det att barnet har fyllt 16 år om barnet studerar vid grundskola eller deltar i viss annan motsvarande utbildning. Enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag har en förälder som har ensam vårdnad om ett barn rätt att uppbära barnbidraget. Då ett barn står under föräldrarnas gemensamma vårdnad betalas barnbidraget ut till barnets mor, eller om föräldrarna gjort anmälan om det, till barnets far. Bor barnet varaktigt tillsammans med endast en av föräldrarna, har efter anmälan den föräldern rätt att uppbära barnbidraget. Vid bedömningen av vem som barnet anses bo varaktigt med får samtliga faktorer, inte bara var barnet är folkbokfört, vägas in. Flerbarnstillägg är knutet till barnbidraget, men det är en förmån för hela familjen för samtliga barn som berättigar till sådant tillägg medan barnbidrag avser ett bestämt barn. Studiehjälp betalas ut till den studerandes föräldrar eller någon annan vårdnadshavare enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av barnbidrag. Om den studerande är myndig betalas studiehjälpen ut till honom eller henne själv. Till barn som berättigar till flerbarnstillägg räknas även barn som har förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Vårdbidrag Vårdbidrag, som utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån, relateras till prisbasbeloppet, vilket för 2005 är 39 400 kr. Hel förmån utgör 250 % av prisbasbeloppet. Enligt 8 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag har en förälder rätt till vårdbidrag för barn t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 19 år om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader eller det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Själva rätten till vårdbidraget kan enligt Försäkringskassans praxis endast tillkomma en av föräldrarna. Vid gemensam vårdnad gäller enligt 18 § att om båda föräldrarna i princip har rätt till vårdbidrag betalas bidraget ut till den förälder som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av barnet. Två föräldrar som är överens och som båda tar del i vården om barnet kan emellertid erhålla delad utbetalning av vårdbidraget. I sådana fall betalas hälften av vårdbidraget ut till var och en av dem. Ett barn behöver inte ha växelvis boende hos sina båda föräldrar för att vårdbidraget skall kunna delas mellan dem, om de är ense om det. Propositionen Barnbidrag I propositionen föreslås att vid gemensam vårdnad skall det allmänna barnbidraget betalas ut till den förälder som av föräldrarna gemensamt anmäls som mottagare av barnbidraget. Enligt propositionen svarar de föreslagna reglerna på ett bättre sätt än nuvarande regler mot samhällets övriga jämställdhetssträvanden. I propositionen anges dock att eftersom det är angeläget att barnbidrag skall kunna betalas ut snarast möjligt efter barnets födelse och Försäkringskassan därvid inte skall behöva avvakta en prövning av frågor rörande faderskap och vårdnad kan inte utbetalningen i alla lägen göras könsneutral. I propositionen anges att de flesta föräldrar, även efter en separation, har gemensam vårdnad om sina barn. Samtidigt har växelvis boende, dvs. när ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans är varaktigt bosatt hos båda föräldrarna, ökat under de senaste åren. Mot bakgrund härav anser regeringen att dagens bestämmelser om att barnbidraget endast utbetalas till en av föräldrarna bör ändras. De föreslagna reglerna underlättar för föräldrarna att ta ett gemensamt ansvar för barnets försörjning, även när föräldrarna bor isär. De ger också enligt propositionen en tydlig signal om att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnet, bl.a. när det gäller försörjningen. Delning bör i vissa fall kunna ske efter anmälan av endast en förälder om det finns en dom eller ett avtal om växelvis boende, såvida inte den andra föräldern visar att växelvis boende inte föreligger. Utbetalas underhållsstöd enligt bestämmelserna om växelvis boende barn i lagen (1996:1030) om underhållsstöd bör det dock vara tillräckligt för att dela bidraget på ansökan av endast en förälder. När det gäller flerbarnstillägget är det regeringens uppfattning att delningen skall motsvara antalet barnbidrag som föräldrarna uppbär och att flerbarnstillägg endast skall kunna utges till en förälder som uppfyller grunderna för flerbarnstillägg, dvs. har flera barn boende hos sig. Flerbarnstillägget för särlevande föräldrar som delar på barnbidraget föreslås därför delas proportionerligt i förhållande till antalet barnbidrag som föräldrarna uppbär. En konsekvens av förslaget är att det totala belopp som betalas ut i flerbarnstillägg till två särlevande föräldrar i vissa fall ökar och i vissa fall minskar i jämförelse med det belopp som i dag betalas ut i flerbarnstillägg, allt jämfört med om hela flerbarnstillägget hade betalats ut till en förälder. Beträffande ekonomiska konsekvenser av förslaget är det regeringens bedömning att de nya reglerna för flerbarnstillägg inte kommer att leda till några ökade eller minskade utgifter för staten eller kommunerna. De föreslagna regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Vårdbidrag Enligt regeringen leder dagens bestämmelse om delning av utbetalningen av vårdbidraget till onödiga tvister mellan föräldrar bl.a. genom att den gör det möjligt för den ena föräldern att hindra den andre från att ta del av vårdbidraget. För att skapa förutsättningar för en mer rättvis fördelning av vårdbidraget bör möjligheterna att dela bidraget utökas så att det i vissa fall är tillräckligt att ena föräldern begär att delning skall ske. Med hänsyn till att det i enskilda fall kan vara aktuellt med både delat vårdbidrag och delat barnbidrag finns det anledning att ha likartade regler om delning av dessa bidrag. På ansökan av ena föräldern bör rätten till vårdbidrag därför kunna delas i motsvarande fall som föreslås för allmänt barnbidrag. Om bidraget skall kunna delas även på begäran av endast ena föräldern förutsätter detta att det är rätten till bidraget som skall delas. Med hänsyn till att vårdbidrag beviljas först efter ansökan bör delning kunna ske först efter ansökan. I propositionen anförs att även om reglerna för vårdbidrag är könsneutrala kan de drabba män och kvinnor olika. Andelen kvinnliga mottagare av vårdbidrag var 88 % i mars 2005. Detta är ett tydligt uttryck för de rådande attityder och förväntningar som finns hos omgivningen och oss själva när det gäller omsorg och omvårdnad av barn och familj. Det innebär också att män drabbas mer än kvinnor av en vägran att dela utbetalningen av vårdbidraget. Det är regeringens uppfattning att med ett regelverk som tillåter två föräldrar att ha rätten till bidrag skulle vårdbidraget vara mer könsneutralt. Regeringen bedömer att de marginella administrativa kostnader som förslaget innebär kan hanteras inom nuvarande ekonomiska ramar. De föreslagna regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Källa: Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU7 Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.