| | |
|
Vårdnad/Barnen
FNs barnkonvention
Artikel 6
1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Det ofödda barnets rättigheter
Livets början
Exakt när livet börjat på jorden har inte kunnat fastställas. Sedan urminnes tider har det funnits liv som har utvecklats
till miljoner arter. Det mänskliga livet tar sin början då äggcellen befruktas och avslutas då människan dör.
Samhälleliga rättigheter
Under de senaste århundradena har många nationella lagar och deklarationer skrivits till försvar för individens
rättigheter. Från nationellt erkännande av rättigheterna har man avancerat till internationella deklarationer:
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs år 1948. I FN:s förklaring om barnets rättigheter år 1959
konstateras "Barnet ...skall beredas särskilt skydd och särskild omvårdnad, vari innefattas ändamålsenlig vård före och
efter födelsen".
De rättigheter som samhället förbundigt sig att trygga för alla sina medlemmar utökas småningom då individen växer.
Fulla medborgerliga rättigheter får en samhällsmedlem vanligen då han blir myndig.
Rätten till liv
Den viktigaste rättigheten är rätten till liv och det är även en grundrättighet för ett embryo som är fäst vid sin moders
livmoder. Endast genom ny lagstiftning kan samhället inkräkta på denna rätt.
En läkare högaktar allt liv, även ett embryo. Olika samhällen har antingen genom lagstiftning eller på annat sätt försökt
reglera det skede då samhället anser att embryots eller fostrets rätt till liv är jämförbar med det nyfödda barnets rätt.
Ur medicinsk synpunkt inträffar detta skede senast då fostret är så utvecklat att det kunde fortsätta sitt liv också
utanför livmodern.
Rätten att födas är efterlängtad
Varje barn har rätt att födas till en socialt trygg miljö. Varje barn har rätt till en mor och en far.
För att undvika oönskade graviditeter skall unga människor tillräckligt tidigt lära sig ta ansvar då de bildar familj och
skaffar barn. De skall undervisas i fakta som gäller fortplantningen och få handledning i familjeplanering och bruk av
preventivmedel. Familjerådgivning borde vara tillgänglig för var och en.
Det är önskvärt att föräldrarna till ett foster får väsentlig information om fostrets hälsotillstånd. Då det är fråga om
ett ofött barns arvsmassa eller sjukdom skall sakkunnig rådgivning alltid ges i samband med informationen.
Rätten till sund utveckling
Gravida kvinnor får inte utsättas för sådana arbetsförhållanden eller en miljö som kan innebära en risk för fostrets
normala utveckling. Modern skall erbjudas hälsorådgivning för att kunna leva på ett sätt som är bäst för det ofödda
barnet och undvika risker som hotar det.
Under graviditeten skall kvinnan erbjudas så regelbundna undersökningar som möjligt för att göra det möjligt att
upptäcka och förebygga sjukdomar och andra riskfaktorer.
Sjukdomar som hotar modern eller fostret skall behandlas adekvat. Undersökningar och behandlingar för fostrets bästa
skall vara lättillgängliga.
Rätten till en trygg förlossning
Genom regelbunden uppföljning av graviditeten skall man försöka förutse och förebygga faktorer som hotar en trygg
förlossning. Det är önskvärt att både barnets mor och far undervisas och tränas med tanke på förlossningen och
omvårdnaden av det väntade barnet.
Vid val av tidpunkt, plats och förlossningssätt skall moderns och barnets säkerhet komma i första hand. För kvinnan skall
en hygienisk och välutrustad plats för förlossningen reserveras och garanteras att kompetent personal bistår vid
förlossningen.
Läkaren som det ofödda barnets beskyddare
En läkare skall på alla sätt försöka använda sitt inflytande så att de rättigheter för det ofödda barnet som
uppräknats i denna deklaration kan förverkligas på bästa möjliga sätt.
Källa:
Deklaration antagen av Finlands Läkarförbunds styrelse den 11 juni 1996
Kommentar:
Jag har valt att publicera den här texten för att belysa det ofödda barnets rättigheter. Enligt min mening hamnar nämligen
barnets rättigheter ofta i bakgrunden till förmån för vuxnas rättigheter, till exempel när man diskuterar abort.
Den intressekonflikt som uppstår mellan barnets och kvinnans rättigheter är således komplex.
När man här talar om rätten till en mor och far bör det rimligen ses som ett barns rätt att få veta sitt genetiska ursprung.
Det vanliga är att ett barn växer upp med, och fostras av, sina biologiska föräldrar. Men det är inte ovanligt
att barn genom adoption, vård utanför det egna hemmet eller på andra sätt, växer upp med vuxna, i bland samkönade par, som blir deras huvudsakliga
vårdare och psykologiska föräldrar.
Tomas Törnqvist
|
| |