Underhållsstöd vid växelvis boende Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för beräkning och fördelning av underhållsstöd när barn till särlevande föräldrar bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvis boende). Utgångspunkten för de föreslagna regeländringarna är att var och en av föräldrarna vid växelvis boende har rätt till ett halvt underhållsstöd, 586 kr per barn och månad. Från detta belopp dras sedan halva det be- lopp som föräldern i andra fall skulle bli skyldig att återbetala. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 mars 2001. …… Regelsystemet i sin helhet Lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) trädde i kraft den 1 december 1996 och tillämpades första gången för underhållsstöd och återbetalningsskyldighet efter den 31 januari 1997. Genom lagen upphävdes lagen (1964:143) om bidragsförskott, lagen (1984:1095) om förlängt bidrags-förskott för studerande och lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Ett barn har rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans. Om barnet är underårigt krävs det dessutom att det varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna, den s.k. boföräldern, samt att boföräldern bor här i landet och är vårdnadshavare för barnet. Ett barn kan också i vissa fall ha rätt till underhållsstöd, om en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare har förordnats för barnet. Underhållsstöd till ett barn lämnas enligt 8 § USL med 1 173 kronor per månad (Anm: 2006 ändrat till 1.273 kr) vilket är detsamma som år 1994 gällde i det tidigare bidragsförskottssystemet. Om barnet har egna inkomster reduceras dock stödet enligt 10 § med hälften av det belopp som överstiger 48 000 kronor per år. I de fall barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna, skall den förälder som barnet inte bor tillsammans med helt eller delvis betala tillbaka belopp som bestäms i enlighet med bestämmelsen i 24-28 §§. Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidragsskyldiges inkomst, enligt den senaste taxeringen, efter ett avdrag på 72 000 kronor. Procentsatsen varierar med det totala antalet barn som den bidragsskyldige enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken är underhållsskyldig för. Omprövning av återbetalningsbeloppet sker enligt 30 § varje år per den 1 februari, när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt enligt föräldrabalken, fastställs inte något återbetalningsbelopp enligt 31 § i lagen. I stället inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. I vissa fall kan en del av underhållsstödet betalas ut som s.k. utfyllnadsbidrag. Någon återbetalningsskyldighet fastställs inte i sådana fall. Om den bidragsskyldige inte anser sig kunna betala det beslutade återbetalningsbeloppet, kan han eller hon enligt bestämmelserna i 32 § ansöka om anstånd med betalningen. Anstånd kan beviljas helt eller delvis för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Beräkningen av detta belopp görs på samma sätt som vid kronofogdemyndighetens beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön enligt 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken. Anstånd kan också beviljas med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden. Av 36 § följer att om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i rätt tid, eller har beviljats anstånd med betalningen, skall ränta betalas på skulden. Räntan fastställs årligen av regeringen till en nivå som motsvarar genomsnittet av statens utgifter för sin upplåning under de senaste tre åren. Räntan är reducerad med 30 procent eftersom den inte är avdragsgill vid taxeringen. Räntesatsen för år 2000 har fastställts till 3,2 procent. Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i rätt tid, och inte heller har beviljats anstånd med betalningen, kan fordran komma att överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Enligt 4 § indrivningsförordningen (1993:1229) skall en fordran avseende underhållsstöd i normalfallet överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning senast två månader efter det att den skulle ha betalats. Tiden kan dock förlängas till fem månader om det kan antas att den bidragsskyldige inom denna period kommer att slutbetala förfallna återbetalningsbelopp. Om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomi eller personliga förhållanden, t.ex. i situationer av rehabiliteringskaraktär, får försäkringskassan, efter ansökan av den bidragsskyldige, helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalnings-skyldighet och ränta (35 §). Ärenden om underhållsstöd handläggs av de allmänna försäkringskassorna. Bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning, ändring och överklagande av beslut tillämpas också i ärenden om underhållsstöd. Kostnaderna för underhållsstödet täcks av statsmedel i den mån stödet inte återbetalas av de bidragsskyldiga. Statens utgifter för bidraget uppgick år 1999 till närmare tre miljarder kronor. Underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag Underhållsstöd betalas ut som utfyllnadsbidrag enligt bestämmelserna i 8 § i tre fall: - om det finns grundad anledning att anta att en förälder på annat sätt betalar underhåll till barnet som motsvarar återbetalningsskyldigheten enligt reglerna om underhållsstöd, - om barnet växelvis bor hos båda föräldrarna, eller - om sökanden begär det. När underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag föreligger inte någon återbetalningsskyldighet. Utfyllnadsbidraget är alltså ett statligt stöd som kan lämnas i de fall den bidragsskyldige föräldern inte återbetalar fullt bidrag, 1 173 kronor per barn. Utfyllnadsbidrag vid direktbetalning av underhåll till barnet I propositionen, som föregick införandet av underhållsstödssystemet, angav regeringen att det från flera utgångspunkter är en fördel om den bidragsskyldige föräldern betalar underhåll direkt till sitt barn (prop. 1995/96:208 s. 61). Kontakten mellan barnet och den bidragsskyldige blir då på ett naturligt sätt mer direkt. Om underhållsbidrag betalas direkt till barnet, minskar också statens administrativa kostnader. Föräldrar som är överens om hur umgänge och försörjningsansvar skall fördelas kan alltså välja att endast ansöka om utfyllnadsdelen i underhållsstödet. I ett sådant fall gör försäkringskassan en fiktiv beräkning enligt bestämmelserna i 24 - 28 §§ av hur mycket den förälder som barnet inte är folkbokfört hos skulle ha återbetalat till staten enligt reglerna för underhållsstöd. Mellanskillnaden mellan det framräknade beloppet och fullt bidrag, 1 173 kronor per barn, lämnas till boföräldern som ett rent bidrag. Skulle det visa sig att den bidragsskyldige föräldern inte följer överenskommelsen och inte betalar ett underhåll som uppgår till återbetalningsbeloppet, kan den andra föräldern lämna in en ny ansökan och begära fullt underhållsstöd. Utfyllnadsbidrag vid växelvis boende Enligt 7 kap. 2 § föräldrabalken föreligger inte någon skyldighet att betala underhållsbidrag när barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna, s.k. växelvis boende. Reglerna om bidragsförskott, som föregick underhållsstödet, var nära kopplade till föräldrabalkens regler. En konsekvens av detta var att inte heller bidragsförskott betalades ut vid växelvis boende. Enligt 8 § andra stycket USL kan däremot underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag betalas ut till boföräldern vid växelvis boende. Någon återbetalningsskyldighet fastställs inte utan utbetalningen av underhållsstödet minskas med det belopp som skulle ha betalats tillbaka av den förälder som inte är boförälder. Lagen innehåller inte någon bestämmelse som reglerar hur stödet bör fördelas mellan föräldrarna när barnet bor växelvis hos dem båda. Vid växelvis boende förutsätts att föräldrarna kan komma överens om hur utfyllnadsbidraget eventuellt bör fördelas dem emellan. Det kan i vissa fall vara svårt att dra gränsen mellan situationer då barnet bor varaktigt tillsammans med båda föräldrarna (växelvis boende) och då barnet varaktigt bor tillsammans med endast den ena föräldern och har ett omfattande umgänge med den andra föräldern. Normalt avses med växelvis boende att barnet vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern. Uttrycket "växelvis boende" anknyter helt till de situationer där någon anses bo varaktigt tillsammans med ett barn och det därför inte föreligger någon underhållsskyldighet enligt 7 kap. 2 § föräldrabalken. Den praxis som utvecklats inom de allmänna domstolarna om när växelvis boende är för handen är därför vägledande även vid en bedömning enligt lagen om underhållsstöd. Högsta domstolen (HD) har behandlat frågan om gränsen mellan umgänge och växelvis boende. Av domen (se NJA 1998 s. 267) framgår att det normalt är fråga om umgänge, och inte varaktigt boende, när barnet vistas hos den ena föräldern endast en tredjedel av tiden. Även om skillnaden i vistelsetider hos de båda föräldrarna är mindre, bör bedömningen enligt HD ofta bli densamma, om det inte finns faktorer som klart pekar i en annan riktning. Faktorer utöver vistelsetiden som kan få betydelse vid bedömningen är enligt HD var barnet är folkbokfört, hur barnets boende är ordnat, var barnet förvarar sina tillhörigheter och hur barnets försörjning fördelats mellan föräldrarna. Motiv för att lämna underhållsstöd vid växelvis boende I förarbetena till lagen om underhållsstöd (prop. 1995/96:208 s. 36) angavs följande skäl till att frångå principerna i det tidigare gällande bidragsförskottssystemet och att införa ett utfyllnadsbidrag vid växelvis boende. Oftast bor barnet hos en förälder och umgås med den andra föräldern. I vissa fall, både vid gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad förekommer s.k. växelvis boende, dvs. att barnet i stor omfattning bor hos båda föräldrarna. All erfarenhet talar för att det är bäst för barnet om det kan vidmakthålla nära och goda relationer till båda sina föräldrar även när föräldrarna inte lever tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vårdnadsregler som har gjorts under senare år har därför syftat till att främja samförståndslösningar och vidga utrymmet för gemensam vårdnad. Även när det gäller barnets underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning. Reglerna om underhållsstöd bör därför enligt regeringens uppfattning utformas så att samhällsstöd kan lämnas såväl till barn som varaktigt bor hos endast en av föräldrarna, som till barn som bor växelvis hos båda föräldrarna. Vid växelvis boende har båda föräldrarna kostnader för barnet. Vardera föräldern står för barnets kostnader under den tid som barnet vistas hos honom eller henne. Någon bidragsskyldighet kan inte heller fastställas enligt föräldrabalkens regler vid växelvis boende. Den förälder som inte är boförälder bör vid växelvis boende inte heller åläggas återbetalningsskyldighet gentemot staten. Samtidigt har boföräldern lägre kostnader för barnet under den tid det vistas hos den andra föräldern. Socialförsäkringsutskottet uttalade vid dess behandling av propositionen med förslag till det nya underhållsstödet att det var utmärkt att stöd också skulle kunna lämnas till barn som växelvis bor hos båda föräldrarna, så att hela denna grupp omfattas av samma regelsystem (bet. 1996/97:SfU3). Erfarenheter av underhållsstöd vid växelvis boende Det har emellertid visat sig att reglerna för underhållsstöd vid växelvis boende i vissa fall upplevs som problematiska och att de kan skapa konflikter mellan föräldrarna. En anledning till konflikt är bedömningen av om ett växelvis boende föreligger eller inte. Denna fråga regleras i föräldrabalken och påverkas inte av de förslag till ändrade regler som lämnas i propositionen. En annan regel som har skapat konflikter och som många anser vara ologisk och svår att förstå är hur utfyllnadsbidraget beräknas och fördelas av mellan föräldrarna. I fall där det finns djupa konflikter mellan föräldrarna kan de ekonomiska frågorna efter hand komma att bli det konfliktämne som överskuggar allt annat. I brev och telefonsamtal till Regeringskansliet har föräldrar och handläggare från försäkringskassorna framfört att det förekommer att boföräldrar inte vill låta ett barn vistas i för stor omfattning hos den andra föräldern, eftersom risken finns att underhållsstödet dras in. Omvänt uppges bidragsskyldiga föräldrar, som av något skäl befinner sig i ett psykologiskt överläge, ha genomdrivit att barnen vistas så lång tid hos denna att det betraktas som växelvis boende vilket i sin tur medför att föräldern inte är återbetalningsskyldig för underhållsstödet. Det finns exempel på att tidigare fungerande växelvis boende har upphört på grund av bristande förståelse för varför just den andra föräldern anses vara boförälder och därmed berättigad till bidrag. Föräldrarna har då inte kunnat komma överens om hur barnens faktiska försörjning skall fördelas mellan dem. Många föräldrar har också framfört att det är obegripligt och ologiskt att utfyllnadsbidraget vid växelvis boende skall vara beroende av den andra förälderns ekonomi. I extremfallet kan en förälder med mycket höga inkomster få fullt bidrag, 1 173 kronor per barn och månad, om den andra föräldern saknar inkomst, t.ex. på grund av studier. Å andra sidan kan en boförälder med låga inkomster bli helt utan utfyllnadsbidrag om den bidragsskyldige föräldern har höga inkomster. Det kan med nuvarande regler också ge betydligt mer i statligt stöd om föräldrarna kommer överens om att barnen skall vara folkbokförda hos den förälder som har högst inkomst. Källa: Regeringens proposition 1999/2000:118