Underhåll Kostnadsfördelning vid umgängesresa m.m Anm: Parternas namn och moderns bostadsort är ändrade. Karl och Anita har tillsammans David, född år 1991. Karl yrkade vid Uppsala tingsrätt bl.a. att ensam få vårdnaden om David samt vid fortsatt gemensam vårdnad visst umgänge med honom och att tingsrätten skulle förordna att David vid varje umgängestillfälle skulle lämnas till honom på Arlanda flygplats och hämtas av Anita pa Landvetters flygplats samt att Anita skulle bidra till resekostnaderna för umgänget. Uppsala tingsrätt, målnummer T 1322-99, beslutade bl.a. att vårdnaden om David alltjämt skulle anförtros parterna gemensamt och att David skulle ges rätt till umgänge med Karl var fjärde vecka från torsdag efter skolans slut till söndag eftermiddag samt varannan s.k. storhelg och viss tid under sommaren. Tingsrätten förordnade vidare att David vid varje umgängestillfälle skulle lämnas till Karl på Arlanda flygplats och hämtas av Anita på Landvetters flygplats och att Anita skulle ta del i kostnaderna för Davids umgängesresor med 400 kr vid varje tillfalle. I denna del anförde tingsratten följande. Med hänsyn till det långa avståndet mellan föräldrarna är det snabbaste och bekvämaste ressättet för David flyg, vilket denne numera också accepterar. Föreskrifter om var barn skall lämnas och hämtas i samband med umgänget bör meddelas endast i undantagsfall. Enligt tingsrattens mening har i detta fall dock visats sådana svårigheter när det gäller umgängesresorna att en föreskrift bör meddelas att David inför umgänge skall lämnas till Karl på Arlanda flygplats och hämtas av Anita på Landvetters flygplats. Enligt de nya bestämmelserna i föräldrabalken skall den förälder som har vårdnaden om ett barn ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andre föräldern och ett yrkande om sådan delaktighet har framställts av Karl. Tingsrätten, som i denna del såsom en särskild omständighet beaktar att Anita valde att flytta till Göteborg utan att på något salt rådgöra med Karl, anger att Anita skall bidra till umgängesresekostnaderna med 400 kr vid varje tillfälle. Anita överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle förordna att umgänget vid varje tillfälle skulle påbörjas och avslutas på Landvetters flygplats, att hon vid varje tillfälle skulle svara for kostnaderna för umgängesresorna - oavsett transportmedel - med sammanlagt högst 160 kr av resekostnaderna för henne och David, dock med högst 2 500 kr per år, samt att Karl skulle svara för den resterande delen av kostnadema vid varje tillfälle. Anita yrkade vidare att den nämnda fördelningen av kostnadema skulle gälla från tingsrättens dom. Karl bestred ändringsyrkandena. Partema åberopade - såvitt gäller nu aktuella frågor - följande till stöd for sin talan. Anita: Hon accepterar en föreskrift om hämtnings- och lämningsplats för David och anger att platsen bör vara Landvetters flygplats. Hon har inte någon ekonomisk förmåga att ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av Davids behov av umgänge med Karl utöver de belopp hon har medgivit. Det föreligger heller inga andra omständigheter som bör föranleda att hon trots sin ekonomiska oförmaga skall åläggas att ta del i kostnaderna utöver de medgivna beloppen. Hon gör gällande att Karl har ekonomisk förmåga att ta del i kostnaderna for umgängesresorna. Karl: Han anser att det är bäst for David med en föreskrift om hämtning på de platser som har angetts i tingsrättens dom. Han vitsordar att Anita saknar ekonomisk förmåga att ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av Davids behov av umgänge med honom, och han vitsordar också att han själv har sådan ekonomisk förmåga. Huvudregeln att han - umgängesföräldern - skall svara for huvuddelen av kostnaderna leder emellertid till att David riskerar att förlora kontakten med honom. Det är därför motiverat att Anita tar del i kostnaderna för umgängesresoma med det belopp som tingsrätten har bestämt. Andra omständigheter som talar for denna kostnadsfördelning ar det geografiska avståndet mellan hans och Anitas bostadsorter, vilket innebär ökade kostnader för Davids umgängesresor, och det förhållandet att Anita inte har haft godtagbara skäl for att flytta till sin nya bostadsort samt att hon inte före flyttningen diskuterade denna med honom. Svea Hovrätt ändrade tingsrättens dom i aktuella frågor så att Davids umgänge med Karl vid varje umgängestillfälle skulle påbörjas och avslutas på Landvetters flygplats, såvida Anita och Karl inte överenskom om något annat transportmedel än flyg eller någon annan hämtnings- eller lämningsplats for David samt att Anita vid varje umgängestillfälle - oavsett transportmedel och oavsett hämtnings- eller lämningsplats för David - skulle svara for högst 160 kr av den sammanlagda resekostnaden som Anita och David hade i samband med varje umgängestillfälle, dock med högst 2 500 kr per år, varvid Karl sålunda skulle svara för den resterande delen av den sammanlagda resekostnaden för Anita och David jämte sina egna kostnader vid varje umgängestillfälle. Detta skulle gälla aven for tiden till dess att hovrättens dom hade vunnit laga kraft. Anitats yrkande att kostnadsfördelningen skulle gälla från tingsrättens dom lämnades utan bifall. Hovrätten anförde i dessa frågor följande. Anita och Karl är ense om att deras son David bör ha möjlighet att umgås med Karl i den utsträckning som tingsrätten har bestämt. Karl är bosatt i Uppsala, medan David bor hos modern i Göteborgsområdet. Om David skall vistas i Karl:s hem i samband med att de båda umgås, är det snabbaste och bekvämaste resesättet for honom onekligen att flyga från Landvetter till Arlanda för att därifrån ta buss till Uppsala och återvända till bostadsorten på motsvarande sätt. Det har framkommit att parterna haft upprepade kontroverser i frågan om Davids resesätt etc. Risken för att parterna även i framtiden blir oense i denna fråga måste därför beaktas. Av betydelse är också att det föreligger tvist mellan parterna om hur kostnaderna for umgängesresorna skall fördelas. På grund härav bör det enligt hovrättens mening anges villkor om hur umgänget skall inledas och avslutas. Enligt hovrättens mening saknas det därvid skäl att förordna om något annat än vad Anita har yrkat om att umgänget skall påbörjas och avslutas på Landvetters flygplats. Ett sådant villkor bör emellertid gälla bara i den mån parterna inte har kommit överens om något annat inför varje umgängestillfälle. Det är ostridigt mellan parterna att Anita inte har formåga att ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av Davids behov av umgänge med Karl. Den fråga som hovrätten har att ta ställning till är därför om det föreligger andra omständigheter som enligt regleringen i 6 kap. 15 b § för- äldrabalken - om att den förälder som bamet bor tillsammans med skall ta del i kostnader av det nu aktuella slaget efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldramas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter - ändå motiverar ett kostnadsansvar för Anita. Vid bedömningen av den nu aktuella frågan anser hovrätten till en början att frågan om Anita har samrått med Karl inför flyttningen saknar betydelse i sammanhanget. Vidare anser hovrätten att vad Anita har uppgett om att hennes barns hälsa och hennes egna studiemöjligheter varit styrande for hennes flyttning till den nya bostadsorten inte vederlagts och att dessa bevekelsegrunder för flyttningen får anses vara godtagbara. Att avståndet till Uppsala därmed har blivit stort förändrar inte detta ställningstagande. Redan Davids egna resor medför emellertid tämligen höga kostnader. Eftersom han dessutom, med hänsyn till att han är så ung, måste hämtas och lämnas av Anita och Karl på resp. flygplats blir det fråga om ytterligare kostnader for dem, vilket med hänsyn till partemas redovisade ekonomiska forhållanden medför en viss risk for att umgänget mellan David och Karl emellanåt blir begränsat, kanske utöver vad som är förenligt med Davids bästa. Av utredningen framgår dock att Anita genom att anordna och medfölja på tågresor under det senaste året har medverkat till att Davids och Karl:s umgänge i stort fungerat på ett for parterna ur ekonomisk synpunkt och i övrigt i huvudsak tillfredsstallande sätt. Mot bakgrund av det anförda har det enligt hovrättens mening inte framkommit några omständigheter som gör det skäligt att ålägga Anita ett kostnadsansvar för Davids umgängesresor utöver vad hon själv har medgett. Hovrättens ställningstagande nu innebär att Anita skall - oavsett transportmedel och oavsett hämtnings- och lämningsplats för David - förpliktas att endast med de av henne medgivna beloppen ta del i hennes och Davids sammanlagda kostnader för de umgängesresor "fran dörr till dörr" som föranleds av Davids behov av umgänge med Karl. Resterande kostnader, vilket även inkluderar Karl:s egna resekostnader i samband med Davids umgängesresor, skall enligt hovrättens mening sålunda Karl svara för. Med beaktande av Karl:s ekonomiska förhållanden anser hovrätten dock inte att denna ordning bör gälla för tid dagen för denna dom. Källa: Rättsfall från hovrätterna 2000 Domstolsverket, Fritzes