|
|
|
|
Beräkning av underhållsbidrag
Det är föräldrarna som i första hand själva har ansvar att komma överens om underhållsbidrag till barn enligt föräldrabalken. Det finns i dag ingen myndighet som har ansvar för att hjälpa föräldrar med denna överenskommelse. De föräldrar som inte kan komma överens är därför hänvisade till advokat.
Underhållsbidrag och underhållsstöd är inte samma sak.
Underhållsbidrag bestäms efter överenskommelse mellan den bidragsskyldige och barnet. Ibland måste barnet, via boföräldern, gå till domstol för att fastställa beloppet.
Underhållsstödet, och återbetalningsskyldigheten, bestäms enligt lagen om underhållsstöd. Underhållsstödet administreras av försäkringskassan.
Grundprinciper vid beräkning av underhållsbidrag
- Barnets underhållsbelopp (behov) uppskattas till ett visst belopp
- Beräkning görs av varje förälders nettoinkomst efter skatt och skatteavdrag för utgifter
- Från nettoinkomsten görs ytterligare avdrag för förbehållsbelopp för eget och andras underhåll
- Respektive restbelopp utgör föräldrarnas överskott
- Barnets underhållsbelopp fördelas proportionellt mellan föräldrarna i förhållande till deras överskott
Vid beräkningen ska föräldrarna försöka att göra en bedömning av utgifter och inkomster under det kommande året.
Vid prövning av beräkningens rimlighet etc bör man bör göra en framtida prognos samtidigt som man kan jämföra med föregående årets deklaration.
Fördelningsformeln
| |
den bidragsskyldiges överskott |
|
| Barnets behov x |
------------------------------------ |
= underhållsbidraget |
| |
föräldrarnas samlade överskott |
|
Barnets behov
Är de faktiska utgifterna för barnet. Som vägledning kan man utgå från Socialstyrelsens (konsumentverkets) schablonbelopp som innefattar utgifter för livsmedel, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, kläder och skor, lek och fritid, husgeråd och inventarier, TV, radio, reparationer med mera, hushållsel, försäkringar och fickpengar.
Hemsidans vägledning avseende kostnader i underhållsbidraget
Schablonbelopp (basbeloppet 2007 = 40 300 kr)
| Barnets ålder |
Procent av basbeloppet
|
Månatligt belopp
|
| -------------------- |
---------------------------
|
------------------------
|
| 0 - 6 år |
65
|
2183
|
| 7 - 12 år |
80
|
2647
|
| 13 år och äldre |
95
|
3190
|
Schablonbeloppen skall endast ses som en utgångspunkt vid beräkningen. Behovet av underhåll kan bli högre eller lägre beroende på individuella förhållanden hos barnet.
Barnet kan också ha rätt till en högre standard beroende på föräldrarnas ekonomiska ställning och barnets ålder. Ju äldre desto större behov. Som riktmärke, enligt rättspraxis, ska barnet ha en motsvarande standard som den bidragsskyldige föräldern.
Utöver schablonbeloppen kan särskilda kostnader tillkomma för barnomsorg, inackordering på studieorten och nettokostnader för sjukdom eller handikapp.
Avdrag skall göras för sociala förmåner och inkomst som allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, studiebidrag samt barnets egna inkomster och avkastning av kapital. Mindre inkomster från feriearbete skall normalt inte dras av.
Föräldrarnas ekonomiska förmåga
Utgångspunkten är att föräldrarna arbetar heltid. Godkänd minskning av arbetstid är till exempel lagstadgad föräldraledighet eller motsvarande. Finns andra skäl till minskad arbetstid får man i varje enskilt fall göra en bedömning om minskningen ska betraktas som godkänd.
Inkomst av tjänst utgörs av förälderns förväntade årsinkomst efter skatt minskad med sådana utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid deklarationen. Månadsinkomsten netto får man således genom att dividera med tolv.
Inkomst av tjänst innefattar förutom lön, semesterersättning och semesterlönetillägg även tillägg för obekväm arbetstid, ersättning för övertid, skattepliktiga förmåner (till exempel fri bil), sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning, skattepliktigt vårdbidrag, arbetslöshetsersättning, särskilt vuxenstudiestöd, pensioner och skattepliktig livränta.
Andra inkomster kan komma från inkomst av näringsverksamhet, kapitalavkastning, utlandsinkomst, studiemedel i form av studiebidrag, skattefria stipendier förmögenhet.
Förbehåll får göras för förälderns egna levnadsomkostnader. De utgår från ett normalbelopp som är 120 % av basbeloppet (2006 = 3970 kr).
Förbehåll får, i vissa fall, göras för maka/make/registrerad partner som man varaktigt bor med. Normalbeloppet är 60 % av basbeloppet (2006 = 1975 kr).
Förbehåll får slutligen också göras för hemmavarande barn, 40 % av basbeloppet (2006 = 1323 kr).
Bostad
Utgörs bostadens faktiska nettokostnad om den inte är för hög. Man kan få vägledning om boendekostnad av socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd och de maxgränser för bidragsgrundande bostadsyta som gäller vid Försäkringskassans beräkning av bostadsbidrag.
Överskott
Båda föräldrarnas ekonomiska förmåga räknas fram på samma sätt. Det belopp som återstår ska ligga till grund för fördelningen av underhållets storlek. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör den underhållsskyldige i allmänhet få behålla minst 300 kr av detta överskott.
Fördelningen mellan föräldrarna
De framräknade kostnaderna för barnets behov fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras överskott. Se fördelningsformeln ovan.
Källor
Gösta Walin, "Föräldrabalken och internationell föräldrarrätt", Norstedts, 1996
Lars Bejstam, Anita Wickström, "Underhållsstöd och underhållsbidrag", Juristförlaget, 1996
Anita Wickström, "Familjerätten - en introduktion", Norstedts Juridik, 2005
|
|
|