Socialtjänstens familjerätt Det familjerättsliga arbetet inom socialtjänsten regleras genom socialtjänstlagen (SoL) och föräldrabalken (FB). Arbetet omfattar flera olika utredningar och ärenden. De förändringar som gjorts i FB under de senaste decennierna har satt barnets intessen i förgrunden och stärkt dess rättsliga ställning genom att barnet skall tjäna som ledstjärna vid avgörandet av de frågor som rör barnet. När det gäller vårdnad och umgänge är det framför allt barnets behov av en nära kontakt med båda sina föräldrar som lyfts fram. Genom att förenkla förfarandet vid anmälan av gemensam vårdnad och genom samarbetssamtal i vårdnads- och umgängestvister har lagstiftningen uppmuntrat föräldrarna att ta ett gemensamt ansvar för sina barn. För att stärka familjens möjligheter att leva tillsammans eller att separera på ett så bra sätt som möjligt för de vuxna och barnet har kommunerna numera också till uppgift att anordna familjerådgivning till de familjer som begär det. Familjerådgivarnas huvuduppgift är att genom samtal medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter främst i par- och familjerelationer. Samarbetssamtal Socialnämnden skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal under sakkunnig ledning för att nå enighet i frågor om vårdnad och umgänge. Om en tvist om vårdnad och umgänge inte kunnat lösas genom samarbetssamtal utan avgjorts av domstol skall socialnämnden tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som dessa familjer kan ha. Begäran om snabbupplysningar, s k snabbremiss Domstolen kan meddela ett interimistiskt beslut i mål om vårdnad, boende eller umgänge (6 kap 20§ 2st FB). Inför detta beslut kan rätten begära upplysningar från socialnämnden. Avsikten är att inhämta aktuella och adekvata upplysningar som domstolen kan behöva för att kunna fatta beslutet. Det är viktigt att betona att det är upplysningar som skall lämnas och inte utredning, bedömning och att handläggningen från socialtjänsten skall ske skyndsamt. Vårdnads- och umgängesutredningar Enligt 6 kap. 19 § FB skall rätten se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Rätten får uppdra åt socialnämnden eller annat organ att utse någon att verkställa utredningen och fastställa riktlinjerna och även bestämma när utredningen skall vara slutförd. Utredningen skall koncentrera sig på barnet och barnets behov. Medgivandeutredningar För att få ta emot en annans barn i sitt hem måste socialnämnden lämna sitt medgivande. Detta regleras i 25§ SoL. Familjehem och adoptivhem skall utredas och familjens lämplighet prövas. När det gäller adoption av ett utländskt barn får medgivandet lämnas endast om den eller de som vill adoptera har tillfredställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet måste inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sin hemvist. Ett medgivande gäller i två år och avser ett ännu icke utsett barn. Om nämndens prövning visar att det inte längre föreligger förutsättningar för ett medgivande skall det återkallas. Faderskap Enligt 2 kap. FB har socialnämnden skyldighet att utreda och fastställa faderskapet för alla barn vars föräldrar inte är gifta med varandra. Den kommun där barnet är folkbokfört har utredningsskyldigheten. Socialnämnden är skyldig att föra protokoll över vad som framkommit vid utredningen och som är av betydelse för faderskapsfrågan. Tre typer av protokoll förekommer, S-protokoll, MF- protokoll och Ä-protokoll. Enligt föräldrabalken skall faderskapsutredningen bedrivas skyndsamt. Den skall vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl kan föranleda annat. Särskilda skäl för att ettårstiden överskrids kan vara att socialnämnden haft svårigheter med att få tag i de berörda männen, eller att den medicinska utredningen dragit ut på tiden. Numera används dock en DNA-baserad faderskapsanalys som ger snabbare och framförallt säkrare resultat. Detta har inneburit att den medicinska utredningstiden avsevärt kunnat minskas. Adoptioner Enligt 4 kap. 10 § FB skall tingsrätten, innan den beslutar om adoption av barn som inte fyllt 18 år, inhämta yttrande från socialnämnden. De yttranden som ligger till grund för denna statistik är sådana som rör styvbarnsadoptioner, adoptioner av barn placerade i familjehem och adoptioner av barn 0 –1 år födda i Sverige, dvs enbart inhemska adoptioner. Statistik över internationella adoptioner lämnas av Nämnden för internationella adoptioner (NIA). Avtal om vårdnad, boende och umgänge Föräldrar som är ense kan enligt 6 kap. 17a § FB reglera frågor om vårdnad, boende och umgänge genom avtal som godkänns av socialnämnden. Ett godkänt avtal har samma verkan som en dom i tingsrätten. Föräldrar som inte är överens, och som båda vill ha hjälp att komma överens, kan få hjälp med samarbetssamtal. Föräldrar som är överens, och som har ett skriftligt avtal, kan få detta avtal prövat av socialnämnden i den kommun där barnet bor. Prövningen består i att avtalet antingen godkänns eller inte godkänns. God man Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad eller förmyndarskap för en underårig, skall nämnden enligt 42 § socialtjänstförordningen, göra en framställning eller ansökan om det hos domstol. Nämnden skall anmäla till överförmyndaren, om den finner att god man eller förvaltare enligt FB bör förordnas för någon att någon inte längre bör ha förvaltare eller att det föreligger sådana förhållanden som talar för att en förälder intekommer att förvalta sitt underåriga barns egendom på ett betryggande sätt Namnärenden Domstol prövar enligt 45 § Namnlagen om ett namnbyte är förenligt med barnets bästa. Domstolen ska, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämnden skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.