Namn

Byte av efternamn när barnet är under 18 år

Anmälan om byte av efternamn för barn under 18 år görs av barnets vårdnadshavare. Om föräldrarna har gemensam vårdnad måste anmälan göras av bägge. Om de inte kan komma överens, kan ingen anmälan ske.

Den ena vårdnadshavaren kan inte hos domstol genomföra namnbyte mot den andras vilja. Det sagda överensstämmer med principen vid gemensam vårdnad. En vårdnadshavare får endast bestämma ensam när den andre vårdnadshavaren på grund av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas.

Men denne får ändå inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barns framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. En fråga om namnbyte anses vara av sådan ingripande betydelse för barnet att bägge vårdnadshavarnas medverkan krävs.

Har en förälder ensam vårdnad om barnet, företräder denne ensam barnet och gör anmälan till skattemyndigheten. Men i ett fall krävs skriftligt samtycke från den andra av föräldrarna, nämligen om barnet bär dennes efternamn när byte skall ske.

Det är emellertid i detta fall inte ett absolut krav att föräldrarna är överens. Om samtycke vägras, kan vårdnadshavaren få ett domstolsavgörande på att namnbytet är förenligt med barnets bästa. Kravet på samtycke gäller oavsett till vilket namn byte skall ske. Det gäller alltså lika väl när byte skall ske till faders eller moders namn som ogift som när det skall ske till styvfaders eller styvmoders namn.

Kravet på skriftligt samtycke gäller även i det fall att barnet står under vårdnad av särskilt förordnad vårdnadshavare. Om barnet bär endera förälderns efternamn och byte skall ske, krävs alltså den förälderns samtycke. Även här kan den särskilt förordnade vårdnadshavaren (eller vårdnadshavarna) gå till domstol om samtycke vägras.

Om den av föräldrarna som skall lämna samtycke har avlidit kan namnbytet ändå komma till stånd om det anses förenligt med barnets bästa.

När samtycke vägras och ärendet går till domstol, skall domstolen, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet bär. Skulle denne ändra sig och i ärendet hos domstolen ge sitt samtycke, behövs inte nytt samtycke när anmälan görs till skattemyndigheten.

Domstolen skall också inhämta yttrande från socialnämnden. Denna skall söka klarlägga barnets inställning till namnbytet och redovisa den för rätten, om det inte är olämpligt.

Domstolens prövning avser således om namnbytet är förenligt med barnets bästa. Med domstolens avgörande som underlag görs ansökan hos skattemyndigheten som sedan fattar beslut om bytet. Till skillnad till adoptivbarns namnförvärv, som sker genom domstolens beslut.


Källa:
Namnlagen - en kommentar
O Höglund, 1998