Barns bästa vid vårdnadskonflikter - samarbetsamtal Ett utdrag från socialstyrelens skrivelse 2001-04-16 "Att främja barns bästa vid tvister om vårdnad, boende och umgänge" Samarbetssamtal Hur informeras barnen och hur kommer de till tals? När föräldrar separerar ställs både de och deras barn inför en helt ny situation. Föräldrarna skiljer sig från varandra, men måste ändå klara av sitt gemensamma föräldraskap. Att separera och komma fram till en lösning som är bäst för barnet, är föräldrarnas ansvar. Ett barn ska aldrig behöva välja mellan sina föräldrar eller ta ställning till var det ska bo. Däremot skall barnet ha möjlighet att ge uttryck för sin vilja. Det är en stor överensstämmelse mellan företrädare för olika professioner som exempelvis familjerättssekreterare och barnpsykologer om detta. ... Enligt den erfarenhet Socialstyrelsen fått genom kontakter med familjerättssekreterare, advokater och föräldrar framgår att samarbetssamtal hittills i huvudsak har varit inriktade på föräldrarna och deras förmåga att fortsätta att vara föräldrar. Detta är något som också ligger helt i linje med lagstiftarens intentioner. Få kommuner har med barnen vid samarbetssamtal och då oftast på uppmaning av föräldrarna som varit eniga i frågan. Det finns en viss tvekan inför hur barn skall kunna få en roll vid föräldrarnas samarbetssamtal. Det finns också olika uppfattningar från föräldrar, advokater, familjerättsekreterare och förskolepersonal om och hur samtalen med barnen skall äga rum, om de skall föras separat eller om barnen skall delta i samtalen. Utbildning i att ha en dialog med barn Ett antal kommuner lägger så stor vikt vid samtal med barn att handläggarna erbjuds utbildning i hur de kan ha en dialog med barn. Det finns också exempel på kommuner som arrangerar temagrupper för barn vars föräldrar befinner sig i komplicerade separationskonflikter i syfte att ge barnen möjlighet att få dela sina erfarenheter genom att träffa andra barn i samma situation. ... Dokumentation och utvärdering av samarbetssamtal i en kommun ... En analys har gjorts av samarbetssamtal för 84 par - dvs. samtliga par i en medelstor svensk stad som under ett visst år erbjudits samarbetssamtal. De flesta av dessa hade gemensam vårdnad och hade sökt sig till familjerätten på eget initiativ. Oftast hade de sökt hjälp tidigare, på socialbyrån, hos familjerådgivningen eller inom barnpsykiatrin. Av de 84 par som infann sig för samarbetssamtal träffade 70 procent en överenskommelse. 65 par fullföljde de planerade samtalen Samarbetssamtalen sägs i rapporten ha tre faser. Öppningsfasen domineras ofta av ett kommunikationsmönster där föräldrarna anklagar och/eller försvarar sig. Här arbetar familjerättssekreteraren för att bryta detta sätt att tala, och det är viktigt att hon eller han lyckas hålla en neutral inställning. I förhandlingsfasen arbetar familjerättssekreteraren mer aktivt med att skapa en grund för en överenskommelse om vårdnad och umgänge. Utgångspunkten är att den ska gagna barnen. I avslutningsfasen ska barnens behov och de vuxnas önskemål jämkas samman till en klar och tydlig överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge. Samarbetssamtal är en framgångsrik metod för att få tvistande föräldrar att nå en överenskommelse. Metoden kan dock behöva vidareutvecklas och kompletteras i form av t.ex. uppföljningssamtal och enskilda samtal. Barnsamtal behöver utvecklas som en speciell metod. Ytterligare samtal kan behöva erbjudas de föräldrar för vilka samarbetssamtal inte är tillräckligt. Kompetensen hos samtalsledarna är av central betydelse för att nå framgång med metoden. Stödja utveckling av metoder för samarbetssamtal i familjer där det förekommer våld Socialstyrelsen har tillsammans med två kommuner under ledning av docent Margareta Hydén startat ett projekt med att utveckla en metod för samarbetssamtal när det förekommit/förekommer våld i föräldraskapet. Projektet ingår i Socialstyrelsens uppdrag om våld mot kvinnor. Metoden går bl.a. ut på att lära samtalsledarna att våga fråga och att få information, och att lära sig hantera information om våld. Att arbeta med individuella samtal och ge föräldrarna hjälp att utveckla sina tankar utan att bli avbruten av den andres kanske skrämmande närvaro. Fokus skall vara på barnen, det är inte familjeterapi och inte våldsbehandling. Den övergripande tanken är att nå fram till ett avtal utan att riskera kvinnans, och eventuellt barnets, säkerhet och att trots våldet uppnå en fruktbar kommunikation. I den ena kommunen finns möjlighet att arbeta med envägsspegel. Envägsspegeln utgör ett "filter" i samarbetssamtalet. Den ena parten kan se och höra den andra, men har ingen möjlighet att avbryta eller störa med kommentarer. På det sättet kan parterna i tur och ordning få berätta om sina tankar, önskemål och känslor utan att bli störda eller avbrutna. Parterna har, på respektive sida av spegelväggen, med sig varsin samtalsledare som stöd. ... Hearing om samarbetssamtal Socialstyrelsen har i samarbetet med Justitiedepartementet i april 2000 anordnat en hearing om samarbetssamtal. Syftet var att samla erfarenhetsbaserad kunskap som finns runtom i landet. Medverkande var representanter för lagutskottet, socialdepartementet, Advokatsamfundet och Svenska Kommunförbundet, samt samtalsledare från sex kommuner. ... Hearingen dokumenterades av Socialstyrelsen och finns att tillgå på Socialstyrelsens hemsida - Samarbetssamtal - en hearing Att nå flerkulturella familjer Metodutveckling i fråga om samarbetssamtal med invandrarfamiljer För att bidra till kunskap och metodutveckling i fråga om samarbetssamtal med invandrarfamiljer har Socialstyrelsen delfinansierat ett projekt på socialförvaltningen i Lund. ... Erfarenheter och slutsatser Samtalsledarna har ökat sin kompetens när det gäller att leda samtal med invandrarföräldrar. De känner sig nu mindre osäkra i mötet med familjer från en för dem främmande kultur. De har dock inte funnit någon speciell metodik eller något särskilt förhållningssätt som passar just för samtal med invandrarföräldrar. Varje familj är unik, och de faktorer som bidrar till konstruktiva samtal är i princip desamma som i svenska familjer. Samtalsledarnas förmåga att förmedla trygghet och respekt till föräldraparet och ett gott samarbete mellan samtalsledarna är exempel på sådana faktorer. Att samtalsledarna arbetar i par om en man och en kvinna ökar möjligheten för båda föräldrarna att känna sig trygga i situationen. Invandrarfamiljer nås nu i ökad utsträckning av information om samarbetssamtal och tar oftare initiativ till samtal - här har en markant ökning skett. Utåtriktad kontaktskapande verksamhet har använts för att uppnå detta mål. Invandrarfamiljer når samförståndslösningar i samma utsträckning som svenska familjer. Detta antas betyda att fler invandrarfamiljer än tidigare når samförståndslösningar, eftersom andelen invandrarfamiljer inom verksamheten ökat. Socialförvaltningens och andra verksamheters kunskap i frågan antas ha ökat i och med att de tagit del av projektets arbete. Projektet i sig har genererat kunskap som blir tillgänglig för både socialförvaltningen och andra intresserade. Projektets arbetsgrupp har fått många nya erfarenheter och sett positiva konsekvenser av att gruppen bestått av samtalsledare av olika kulturell och nationell härkomst. Samarbetet med kulturkompetenta resurspersoner – personer med olika kulturell bakgrund som hjälpt till att göra verksamheten känd bland invandrare och medverkat till att öka arbetsgruppens kompetens i att leda samtal med föräldrar med utomnordisk härkomst.