| | |
|
Frågor och Svar/Umgänge
Kan ett domslut utformas så att det står att pojken själv får bestämma?
Jag är en mamma som har en son som fyllt 12 år. Pojken bor hos mig och hans pappa har umgängesrätt varannan
helg enligt ett domslut sedan pojken var 7 år.
Pojken vill nu själv bestämma över umgänget och åka mellan oss
när han känner, vilket pappan bestämt motsäger sig. Han håller stenhårt på sina bestämda helger.
Jag kommer att vända mig till tingsrätten för att få en ändring av domslutet. Kan ett domslut utformas där det
står att pojken själv får bestämma om, och när, han ska träffa sin pappa?
Vid vilken ålder brukar man helt enkelt upplösa ett umgängesavtal?
Det kan väl knappast gälla till barnet är myndigt.
Svar:
När det gäller frågan om umgängesrätt, så är det barn som har umgängesrätt med den förälder
som barnet inte bor med.
En domstol formulerar sina beslut avseende umgänge så att det går att begära verkställighet. Umgänget måste då vara
bestämt med dagar och helst exakta tider. Det är tyvärr nödvändigt med tanke på eventuella behov av verkställighet.
Särskilda villkor avseende umgänge kan föras in i protokoll som en anteckning, men bekräftas inte genom beslut.
Den, i frågan, beskrivna umgängesordningen är därför olämplig för formellt beslut. Ett formellt beslut bör istället
utformas så att ingen umgängesrätt är bestämd, men att det antecknas i protokollet att umgänge ändå kommer att utövas
när barnet så önskar.
Den uppenbara nackdelen med detta är att schema (framförhållning) kommer att saknas och då kan
det vara svårare att få till stånd umgänge. Umgängesföräldern kommer sannolikt att göra planer för egna aktiviteter
och dessa kan antas kollidera med barnets mer spontana önskemål om umgänge.
När ett barn har kommit upp i viss mognad och utveckling skall man beakta barnens vilja fullt ut om inget särskilt talar
emot denna vilja. I sammanhanget kan nämnas att det tidigare har funnits en 12 års regel, men den är sedan 2006 års
vårdnadsreform borttagen. Bland annat för att barn under 12 år, som uppnått en viss mognad, blev
missgynnade av denna regel
När barnen således har nått en viss mognad verkställs inte umgänge mot barnets vilja. Då blir alla beslut om
tider för umgänge i stort sett verkningslösa ur formell synvinkel. Om rätten, i sådan situation, beslutar att
rätten till umgänge upphör så är det tidigare umgängesavtalet upplöst eller en eventuell dom ändrad.
Man måste också tänka på att det fortfarande är barn vi talar om, även om barnet har uppnått en viss mognad, och att
barn kan vackla i sina åsikter från tid till annan. Det kan till exempel hända att barn revolterar mot ena förälderns
regler även om dessa regler är välavvägda och välmotiverade. Det är då inte lämpligt att avbryta umgänget med den
föräldern eller fatta beslut om att barnet skall flytta till den andra föräldern.
Ett beslut i domstol kan ändras genom ett nytt domstolsbeslut, eller genom ett avtal godkänt av socialnämnden. Sker inte
detta gäller beslutet tills pojken fyller 18 år.
2008-01-20
Johan Ridderbjelke
Tomas Törnqvist
|
| |