Frågor och Svar/Moderskap


Hur det går till när jag efter en äggdonation utomlands har fött barnet?

Jag är 45 år och har tidigare försökt med IVF behandlingar för att bli med barn. Detta har tyvärr inte lyckats och jag har nu blivit rekommenderad att göra äggdonation på grund av min ålder. Jag har dock inte möjlighet att få den hjälpen i Sverige där åldersgränsen är 36 år. Svenska och danska läkare har därför förslagit att jag ska vända mig till en klinik i Lettland.

Jag är sambo och vi kommer att gifta oss. Vi ska således leva ihop och uppfostra barnet tillsammans. Min man vill dock inte bli barnets biologiska pappa. Men han vill skriva på papper som gör honom till vårdnadshavare för barnet.

Jag har hört att man hamnar i en adoptionsprocess eller att man blir ifråntaget sig barnet. Det finns de som säger att man ska "mörka" det hela gentemot myndigheter, för att inte stöta på problem med underhåll och barnbidrag samt vårdnad, men det känns inte bra tycker jag. Vi kommer att vara helt ärliga mot barnet hur det kom till och att det inte är biologiskt.

Eftersom jag kommer att göra en äggdonation med donatorsspermier så undrar jag hur det går till här hemma på familjerätten när barnet har blivit fött.

Vad händer om min sambo backar ur och inte vill skriva på några papper.


Svar:

När äggdonation blev tillåten vid befruktning utanför kroppen 2003, infördes samtidigt en ny bestämmelse som reglerar fastställande av moderskapet i dessa fall.

Regeln innebär att den kvinna som efter äggdonation föder fram barnet ska anses som barnets mor, och alltså inte den kvinna som lämnat ägget. Moderskapet behöver således inte utredas eller fastställas av socialnämnden (familjerätten).

Det innebär att du, oavsett om du är gift, sambo eller ensamstående, anses som barnets moder och blir dess vårdnadshavare. Är du gift blir vårdnaden gemensam och om du är ogift blir du ensam vårdnadshavare.

För att det ska bli aktuellt med ett omhändertagande, det vill säga om barnet ska bo någon annanstans än hos dig, fordras stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Närmare bestämt att det finns brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet med mera som kan innebära en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling.

Den omständigheten att du, i strid med svensk lag, genomfört en IVF behandling utomlands, ska inte kunna utgöra en grund för ett omhändertagande av barnet.

Efter barnets nedkomst får skatteverket (folkbokföringen) meddelande om barnets födelse och att du är dess moder.

Är du gift underrättas inte socialtjänsten. Man utgår ifrån att barnet är fött inom äktenskapet och därför behöver inte faderskapet utredas och fastställas. Följaktligen tar man inte reda på hur barnet tillkommit och din make behöver inte bekräfta faderskapet eller uppge att han samtyckt till spermadonation.

Är du däremot ogift, sambo eller ensamstående, underrättar folkbokföringen socialnämnden att ett barn har blivit född av en ogift moder. Socialnämnden (familjerätten) skall i dessa fall fastställa faderskapet efter att genomfört en faderskapsutredning.

En faderskapsutredning utgår från barnets intresse att få veta dess familjerättsliga tillhörighet. Utredningen ska fastställa en beräknad tidpunkt för befruktningen (konceptionstiden), vem eller vilka som modern haft samlag med vid denna tidpunkt och om det finns en man som vill bekräfta att han är fader.

Det finns ingen anledning att hålla inne (mörka) med uppgifter eller förtiga under vilka omständigheter du blev gravid. Tvärtom är det till fördel för dig att berätta alla fakta som efterfrågas. Det påverkar till exempel dina möjligheter att få tillgång till samhällets ekonomiska förmåner.

Om du är sambo bör ni inte uppge att barnet är ert gemensamma, att sambon samtyckt till spermadonation samt att han därefter bekräftar faderskapet ("skriver på papper").

Du bör istället berätta att du varit utomlands och genomfört en äggdonation med sperma från en givare, och att det är uteslutet att din sambo är barnets fader på grund av orsakerna till din barnlöshet. Handläggaren kommer då inrikta sig på att försöka utreda vem som är spermagivare.

Det kan också vara en bra idé att innan nedkomsten, förslagsvis när du är i sjunde månaden, kontakta familjerätten med en så kallad föranmälan. Det vill säga uppge att du väntar ett barn efter en äggdonation utomlands med mera.

Om spermagivaren lämnat sperman anonymt kan handläggaren inte utreda mer och faderskapsutredningen kommer att läggas ned. Om det senare kommer fram uppgifter vem som är givare kan utredningen återupptas.

Din sambo kommer således, inom ramen för faderskapsutredningen, uteslutas som möjlig fader till barnet och det blir därför inte aktuellt för honom att skriftligt bekräfta faderskapet. Skulle din sambo ändå vilja bli barnets fader måste han hos tingsrätten ansöka om adoption.

Avslutningsvis något om barnets situation.

Ur barnets synvinkel finns en psykologisk och social betydelse att känna till det biologiska faderskapet. Närmare uttryckt som identitet, trygghet, tillhörighet och släktband. Det juridiska faderskapet påverkar också barnets namn, nationalitet och arvsrätt, liksom frågor om vårdnad, umgänge och underhåll.

Att känna till det biologiska faderskapet kan också vara betydelsefullt ur medicinsk synpunkt, till exempel när man ska bilda familj, vid behov av organdonation och med ökade möjligheter att förebygga, behandla eller bota genetiskt betingade sjukdomar.


2006-05-28