Assisterad befruktning i strid lagstiftningen Faderskap efter en assisterad befruktning i strid med villkoren i lagstiftningen Om 1 kap. 6 och 8 §§ FB inte är tillämpliga är socialnämnden skyldig att utreda och om möjligt fastställa faderskapet för barnet. En sådan situation kan uppkomma t.ex. om en ensamstående kvinna genomgått en assisterad befruktning eller om en gift eller samboende kvinna genomgått en assisterad befruktning som mannen inte har samtyckt till. Socialnämnden är skyldig att så långt som möjligt utreda och försöka fastställa faderskapet även till ett barn som kommit till genom en assisterad befruktning när villkoren enligt lagstiftningen inte är uppfyllda. I en sådan situation är det således det biologiska faderskapet som ska utredas och om möjligt fastställas. Av förarbetena till lagen framgår att talan mot en spermagivare inte kan föras mot dennes vilja. I ett hovrättsmål fastslogs att insemination inte kan jämställas med samlag. Enligt hovrätten är det en ovillkorlig förutsättning för tillämpningen av 1 kap. 5 § FB att mannen haft samlag med modern under konceptionstiden. Hovrätten hänvisade också till lagens förarbeten där det sägs att en faderskapstalan inte ska kunna föras mot en spermagivares vilja. HD beviljade inte prövningstillstånd i målet, vilket har ifrågasatts i litteraturen. Om spermagivaren däremot själv vill ta på sig faderskapet kan faderskapet fastställas genom bekräftelse. Om han inte går med på det frivilligt, framgår av det ovan sagda att det inte torde vara möjligt att föra talan i domstol om fastställande av faderskapet.16 Faderskapsutredningen får då läggas ner (2 kap. 7 § FB). Det kan givetvis i praktiken vara svårt eller omöjligt att få fram uppgifter om modern inte vill medverka till att fastställa faderskapet, eller om hon befruktats genom en anonym spermadonation i utlandet. Då får utredningen läggas ner (2 kap. 7 § FB). Källa: Socialstyrelsen Att faställa faderskap, 2005