Sammanfattning av prop. 2006/07:32 I propositionen konstaterar regeringen att nuvarande bodelningsregler leder till otillfredsställande resultat när den ena maken har gjort sig skyldig till övergrepp mot den andre maken eller någon annan närstående och därför förpliktats att betala skadestånd. Exempelvis kan brottsskadeersättning ha betalats ut till en make samtidigt som den andra maken har en skuld avseende samma ersättning till Brottsoffermyndigheten. Enligt vad som nu gäller skall den skyldige maken vid beräkningen av sin andel i boet räkna av skulden medan däremot den ersättning som betalats ut till den andra maken skall ingå i bodelningen. Resultatet av en sådan ordning är förstås särskilt stötande när det är fråga om våld inom familjen och en make kan sägas i praktiken få dela sin ersättning med gärningsmannen. Också i andra situationer kan det enligt regeringen framstå som mindre lämpligt att ett skadestånd som har utbetalats till en make ingår i en bodelning. Det framstår inte som tillfredsställande att en make som t.ex. har fått ersättning för personskada eller kränkning efter ett rånöverfall eller en trafikolycka skall behöva dela med sig av denna ersättning vid en efterföljande bodelning. Mot den redovisade bakgrunden anser regeringen att bodelningsreglerna bör ändras. Ersättning för personskada och kränkning bör, anför regeringen, inte ingå i en bodelning, oavsett vem som har orsakat skadan. I propositionen föreslår regeringen således att en make skall ha rätt att från en bodelning ta undan egendom som maken har fått i ersättning för personskada och kränkning, liksom avkastning av egendomen. Detsamma skall gälla för vad som trätt i stället för sådan egendom. Ersättning för inkomstförlust och kostnader avseende tiden innan giftorättsgemenskapen upphörde skall dock inte få tas undan. Om den ena maken är död, skall endast den efterlevande maken ha rätt att ta undan egendom av det aktuella slaget. I propositionen anför regeringen vidare att om lagen ändras endast på så sätt att en make ges rätt att ta undan ersättning för personskada och kränkning, skulle en make som utsatts för brott av den andra maken fortfarande få sämre ekonomiskt utfall vid bodelningen än vad han eller hon skulle ha fått om något brott inte hade begåtts. Inte heller kommer man åt en annan svaghet i gällande rätt, nämligen att en make tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna även av andra brott som den andra maken begått – med andra ord vara med och ”betala” den makens böter och skadestånd. Regeringen anser därför att en make skall kunna kompenseras om den andra maken genom brottsligt förfarande skuldsatt sig eller minskat sitt giftorättsgods. I propositionen föreslås därför att en make skall ha rätt till kompensation om det från den andra makens giftorättsgods har räknats av en skuld som uppkommit genom brott inom tre år innan giftorättsgemenskapen upphörde eller om den andra maken använt sitt giftorättsgods till att betala en sådan skuld. Detta skall gälla även för arvingar och testamentstagare. Därutöver konstaterar regeringen i propositionen att också sambolagen (2003:376) innehåller regler om bodelning. Frågan är då om ändringar behöver göras även i den lagen. Bodelning enligt sambolagen gäller emellertid, anför regeringen, bara samboegendom, dvs. sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning. Utanför faller exempelvis kontanta medel, värdepapper och motorfordon. Enligt regeringens mening utesluter sambolagens begränsade tillämpningsområde i princip sådana problem som kunnat konstateras vid bodelning i äktenskap, som ju omfattar allt giftorättsgods. Det saknas därför behov av en regel om rätt att undanta ersättning för personskada och kränkning, eller vad som trätt i stället för sådan ersättning, när det gäller bodelning enligt sambolagen. Inte heller är, anför regeringen, regler om rätt till kompensation motiverade för samboförhållanden. Slutligen behandlar regeringen i propositionen frågan om vilka förutsättningar som allmänt bör gälla för jämkning vid bodelning enligt äktenskapsbalken och sambolagen. I den departementspromemoria som ligger till grund för förslagen i propositionen föreslås att lagstiftningen i avsevärt större omfattning än i dag skall öppna upp för bedömningar av vad som är ett skäligt bodelningsresultat i det enskilda fallet. Regeringen konstaterar i propositionen att – med de förslag som lämnas i propositionen – är det inte nödvändigt att ändra jämkningsreglerna för att förhindra de stötande bodelningsresultat som har uppmärksammats. Inte heller i övrigt har det, enligt regeringens uppfattning, framkommit något påtagligt behov av att ändra reglerna. I själva verket skulle de ändringar som föreslås i promemorian innebära ganska betydande avsteg från de principer som bär upp äktenskapsbalken och sambolagen. Sammanfattningsvis gör regeringen således bedömningen att jämkningsreglerna bör behållas oförändrade. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU14 Skadestånd och bodelning