Hur bodelning görs mellan makar En make har ingen äganderätt till den andra makens egendom under ett bestående äktenskap, utan varje make äger sin egendom och svarar för sina skulder. Under ett äktenskap är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Egendom kan vara enskild exempelvis genom att makarna kommit överens om det i ett äktenskapsförord eller genom ett förordnande i ett testamente. Makarnas förmögenhet kan omfördelas vid en bodelning. Allmänna bestämmelser om bodelning finns i 9 kap. äktenskapsbalken. Makarnas egendom skall fördelas mellan dem genom bodelning när ett äktenskap upplöses, vilket sker genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död. Bodelning behövs inte om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få ta över bostad eller bohag från den andra maken.Är makarna eniga, får de fördela sin egendom genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. I samband med äktenskapsskillnad skall en bodelning göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Har äktenskapet upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, är utgångspunkten i stället den dag då dödsfallet inträffade. Sådan egendom som en make förvärvar därefter skall inte ingå i bodelningen. I 10 kap. äktenskapsbalken anges vilken egendom som ingår i bodelningen. All egendom som en make äger och som inte gjorts till makens enskilda skall ingå. Undantag görs för viss typ av egendom som i och för sig är giftorättsgods. Egendom som en make har huvudsakligen för enskilt bruk liksom presenter får tas undan (2 §). Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art skall tas undan vid bodelningen om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå (3 §). Hur makarnas andelar av det gemensamma giftorättsgodset skall beräknas framgår av 11 kap. äktenskapsbalken. Från en makes giftorättsgods skall räknas av så mycket att det täcker de skulder som den maken hade när giftorättsgemenskapen upphörde. En makes skuld skall täckas med annan egendom än giftorättsgods i några fall, bl.a. om skulden är att hänföra till enskild egendom (2 §). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, när avdrag gjorts för att täcka skulderna, skall läggas samman och värdet därefter delas lika mellan makarna (3 §). Bodelningen skall dock under vissa närmare förutsättningar justeras. Så är fallet om en make genom en gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt detta till att öka värdet av sin enskilda egendom eller om maken använt giftorättsgods till att öka värdet av en rättighet som inte skall ingå i bodelningen (4 §). Möjligheterna att jämka resultatet av en bodelning framgår av 12 kap. äktenskapsbalken. En situation då jämkning kan ske är då det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av de allmänna reglerna. I sådana fall skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods (1 §). Vidare har en efterlevande make möjlighet att vid en bodelning med anledning av den andra makens död begära att vardera sidan skall behålla sin egendom (2 §). En efterlevande makes rätt att få behålla sitt giftorättsgods och få del i den avlidnes giftorättsgods är dock undantagsvis begränsad; 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förverkande av rätten att ärva eller få egendom på grund av testamente tillämpas även i fråga om bodelning. Därutöver finns en jämkningsregel för äktenskapsförord och s.k. föravtal om bodelning (3 §). Bestämmelserna i äktenskapsbalken om bodelning tillämpas också på registrerat partnerskap (se 3 kap. 1 § lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap). Källa: Regeringens proposition 2006/07:32 Skadestånd och bodelning