Arv Gällande arvsrätt Enligt 2 kap. ärvdabalken om rätt till arv går arvet i första hand till den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn och deras avkomlingar, med det undantag som följer av 3 kap. när den avlidne efterlämnar make eller maka. Om något barn till den avlidne har dött före den avlidne och efterlämnat barn skall dessa barnbarn till arvlåtaren dela det avlidna barnets lott lika. Hälften av den arvslott som en bröstarvinge är berättigad till enligt dessa regler kallas laglott. Laglotten har arvingen alltid rätt att få ut i arv efter arvlåtaren. Skulle arvlåtaren ha testamenterat bort egendom som omfattas av laglottsanspråket, kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet. Jämkning skall begäras inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet. Sker inte det har bröstarvingen förlorat sin rätt. Bröstarvinges laglott skyddas inte bara mot testamente utan även mot gåva som till syftet är att likställa med testamente. Saknar den avlidne bröstarvingar är den avlidnes föräldrar eller - om någon av dem eller båda har dött - syskon och deras avkomlingar närmast berättigade till arv (andra arvsklassen). Finns inte någon i andra arvsklassen i livet går arvet i stället till far- och morföräldrar och deras barn, dvs. den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar (tredje arvsklassen). Barn till den sistnämnda kategorin av arvingar - dvs. den avlidnes kusiner - har sedan år 1928 inte någon arvsrätt. I 3 kap. ärvdabalken finns särskilda regler om makars arvsrätt. Efter de ändringar som genomfördes i samband med att riksdagen år 1987 antog äktenskapsbalken gäller numera att den efterlevande maken har rätt till arv före såväl bröstarvingar som arvingar i andra och tredje arvsklassen (prop. 1986/87:1, bet. LU18, rskr. 159). En make skall vid den andre makens död sålunda ta arv framför makarnas gemensamma bröstarvingar, vilka i stället getts rätt till arv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Om det finns efterarvingar innehar den efterlevande maken under sin livstid den arvfallna egendomen med fri förfoganderätt. Finns det bröstarvingar efter den först avlidne som inte också är den efterlevandes barn, s.k. särkullbarn, gäller särskilda regler. Särkullbarn har rätt att omedelbart få ut sitt arv efter en avliden förälder. Om det inte finns någon efterlevande med ett så nära släktskap till den avlidne som sagts ovan, tillfaller arvet en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Närmare regler om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden av vilken framgår att fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Fondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet. Fördelning av stöd ur fonden beslutas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvfondsdelegationen eller annan myndighet. Fonden får helt eller delvis avstå arv till någon annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall får arv avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. I ärvdabalken finns även bestämmelser om testamente. I testamentet bestämmer en person om sin kvarlåtenskap, dvs. om fördelning och förvaltning av egendomen efter sin död. För att kunna upprätta ett giltigt testamente krävs i regel att testamentsgivaren, testatorn, fyllt 18 år. Ett testamente skall upprättas skriftligen, undertecknas av testatorn personligen och bestyrkas av två samtidigt närvarande testamentsvittnen. Testatorn kan när som helst ändra sitt testamente, och ett senare testamente gäller alltid framför ett tidigare. Några särskilda regler om registrering av testamente finns inte. Den som har en handling som han eller hon är rädd skall gå förlorad har emellertid möjlighet att vid tingsrätten begära bevisupptagning till framtida säkerhet enligt reglerna i 41 kap. rättegångsbalken. När testatorn avlidit skall testamentet delges arvingarna. Delgivningen skapar utgångspunkt för lagens regler om klandertalan mot testamentet. Om arvingen inte väcker klandertalan inom sex månader efter det att han eller hon erhöll del av testamentet har rätten att göra gällande att testamentet är ogiltigt gått förlorad. Delgivningen av testamentet bildar också utgångspunkt för den frist som gäller för en bröstarvinge som vill påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Inom tre månader efter ett dödsfall skall bouppteckning upprättas efter den avlidne. Bouppteckningen skall inges till tingsrätten för registrering. Om det finns testamente, skall detta fogas till bouppteckningen. I enlighet med riksdagens beslut hösten 1999 och den 24 januari 2001 skall ansvaret för inregistrering av bouppteckningar och för arvsbeskattning den 1 juli innevarande år föras över från tingsrätterna till skatteförvaltningen (prop. 2000/01:21, bet. JuU7). Källa: Lagutskottets betänkande 2000/01:LU14 Några frågor om arv och testamente