|
|
|
|
Kärnpunkter om äktenskap
Äktenskap ingås mellan en man och en kvinna
Följande förhållanden utgör äktenskapshinder
- underårighet
- nära släktskap (rätt upp- och nedstigande led, syskon)
- bestående äktenskap eller registrerat partnerskap
Dispensabla äktenskapshinder är
- underårighet
- att kontrahenterna är halvsyskon
- att kontrahenterna anses som "helsyskon" eller "halvsyskon" på grund av ett adoptivförhållande
Upplösande äktenskapshinder är
- att makarna är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led
- att makarna är helsyskon
- bestående äktenskap eller registrerat partnerskap
- underårighet, om behörig myndighets tillstånd saknas
- tvång
För att en förrättning skall anses giltig som vigsel krävs
- att kvinnan och mannen samtidigt är närvarande vid vigseln,
- att de på fråga från vigselförrättaren var för sig ger till känna att de samtycker till äktenskapet,
- att vigselförrättaren förklarar att mannen och kvinnan är makar och
- att vigselförrättaren är behörig.
Ett äktenskap kan upplösas antingen genom
- den ena makens död eller
- äktenskapsskillnad
Äktenskapsskillnad skall som regel föregås av betänketid i följande fall
- makarna begär det
- en av makarna bor varaktigt tillsammans med eget barn under 16 år som står under makens vårdnad
- endast en av makarna vill upplösa äktenskapet
När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad är det upplöst först när domen vinner laga kraft, inte redan när
domen meddelas
Den egendom en make har kan vara
- giftorättsgods eller
- enskild egendom
Huvudregeln i ÄktB är att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Till skydd för den andra maken gäller dock vissa rådighetsinskränkningar. Inskränkningarna innebär att vissa åtgärder inte får vidtas utan den andra makens samtycke. Rådighetsinskränkningarna tar sikte på makarnas gemensamma bostad och bohag samt på fast egendom som är giftorättsgods.
Genom äktenskapsförord kan makar avtala om egendomsordningen, dvs bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom eller att egendom som tidigare gjorts till enskild egendom skall vara giftorättsgods.
Under äktenskapet är makar underhållsskyldiga mot varandra.
Efter en skilsmässa är huvudregeln att varje make svarar för sin försörjning
När ett äktenskap upplöses skall det göras en bodelning. Bodelning behöver dock inte göras om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Egendom som gjorts till enskild genom äktenskapsförord kan dras in i bodelningen.
Det som återstår sedan skulder avräknats skall som regel delas lika mellan makarna. Det finns dock undantag från hälftendelningsprincipen. Den make som äger mest giftorättsgods kan få behålla mer av sitt giftorättsgods, om hälftendelningsregeln skulle leda till ett oskäligt resultat (skevdelning).
Vid bodelning i anledning aven makes död kan den efterlevande få genomfört att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Ett äktenskapsförord som är oskäligt kan jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.
Källa:
Familjerätten - en introduktion
A Wickström och U Komujärvi, 2005
|
|
|