Äktenskap före 18 Särskilda skäl skall krävas för tillstånd att ingå äktenskap före 18 års ålder Den som är under 18 år kan begära dispens från ålderskravet hos länsstyrelsen (2 kap. 1 § äktenskapsbalken). I lagen anges det inte under vilka förutsättningar dispens får meddelas. Länsstyrelserna i landet har under senare tid prövat mindre än sammanlagt sextio ärenden per år och meddelat tillstånd i mindre än tjugo fall per år. Det har i huvudsak rört sig om 17-åriga flickor. Antalet pojkar och yngre flickor som söker tillstånd är få. En relativt stor andel har utländskt medborgarskap. Av uppgifter från länsstyrelserna framgår det att vissa länsstyrelser oftare meddelar tillstånd än andra och att skälen för besluten varierar. En ökad tillämpning av svensk lag vid hindersprövningen medför att tillämpningsområdet för regeln om dispens från ålderskravet också ökar. De utländska medborgare i åldern 15–17 år som med nuvarande ordning hindersprövas enligt annat lands lag och kan ingå äktenskap utan tillståndsprövning kommer inte att kunna göra det med de ändringar av lagvalsreglerna som föreslås. En del nya sökande kan förväntas ur denna grupp. I promemorian föreslås att tillstånd till äktenskap före 18 års ålder skall få meddelas endast om det finns särskilda skäl. Promemorians förslag tillstyrks av remissinstanserna. Även regeringen anser att det finns ett behov av att klargöra och begränsa möjligheterna till dispens på det sätt som föreslås. Promemorieförslaget bör därför följas. I 1973 års proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m. m. (prop. 1973:32 s. 95) anförde det föredragande statsrådet att åldersgränsen som ett principiellt äktenskapshinder markerar att en sådan samlevnad där endera parten eller båda är under 18 år är mindre önskvärd. Den som är under 18 år har i allmänhet inte nått den mognad som fordras för att självständigt ta ställning till de problem av personlig och ekonomisk art som uppkommer i en stadigvarande samlevnad, framhöll statsrådet. Uttalandena om grunden för ålderskravet har fortfarande relevans för dispensprövningen. Det finns anledning att betona att dispensprövningen inte enbart handlar om att ge en underårig rätt att ingå äktenskap utan också om att undanta den underårige från det skydd åldersgränsen erbjuder. Hovrätten över Skåne och Blekinge poängterar i sitt remissvar att det blivande äktenskapets allmänna lämplighet inte skall prövas. Detta är visserligen riktigt i den del prövningen tar sikte på att avgöra om den unge har den särskilda mognad som krävs för att tillåta honom eller henne att göra valet att ingå äktenskap. Den prövande myndigheten skall inte sätta sig i den unges ställning och göra valet åt denne. Utifrån intresset att skydda den unge finns det dock anledning att fästa stort avseende även vid andra omständigheter än den enskildes mognad. Risken för negativa konsekvenser av ett mycket tidigt äktenskap måste beaktas. Det bör därför krävas att det vid sidan av en tillräcklig mognad finns andra särskilda omständigheter som talar för ett undantag från åldersgränsen. Naturligen får varje enskilt dispensärende avgöras efter en sammanvägning av samtliga omständigheter i just det fallet. En självklar utgångspunkt för prövningen är att den underåriges eget bästa skall vara bestämmande vid avgörandet. Endast om förhållandena är sådana att det är särskilt angeläget ur den unges egen synvinkel att äktenskap kan ingås före 18 års ålder bör dispens meddelas. Utredningen i ett ärende bör utöver den unges mognad ta sikte på vilken betydelse ett äktenskap skulle ha för den unges utveckling, familjeliv, utbildning och sociala förhållanden i övrigt. Sökandens ålder, vårdnadshavarnas inställning samt i förekommande fall graviditet eller föräldraskap är faktorer som bör beaktas. Eftersom ett tillstånd förutsätter ett självständigt ställningstagande från den unge bör särskild vikt också läggas vid att klargöra om ansökan är föranledd av påtryckningar från andra. Med hänsyn till den stora andelen utländska medborgare bland sökandena finns det anledning att särskilt överväga vilken betydelse det bör ha att en sökande har sitt ursprung i en annan kulturell miljö än den svenska eller tillhör en grupp med annan syn på tidiga äktenskap än den som kommer till uttryck genom åldersgränsen i äktenskapsbalken. I fråga om uppehållstillstånd på grund av äktenskap har det tidigare framhållits att ett generellt accepterande av äktenskap med underåriga utländska medborgare skulle stå i klar strid mot grundläggande svenska sociala värderingar beträffande barns och ungdomars rätt till en självständig utveckling och rätt till utbildning, deras rätt att själva träffa livsavgörande beslut samt strävandena mot jämställdhet mellan könen (prop. 1983/84:144 s. 75). I linje med detta ställningstagande bör det i dispensärendena inte accepteras som ett skäl för bifall att den underårige tillhör en grupp som förespråkar en annan norm än den som lagen ställer upp. Motsatt ståndpunkt skulle leda till att ungdomar inom vissa minoritetsgrupper generellt undantas från den värdegrund och det skydd som lagen ger uttryck för. Malmö kommun uppmärksammar särskilt frågan om ålder och föreslår en absolut åldersgräns vid 15 år. Regeringen har förståelse för förslaget. Risken med en 15-årsgräns är dock att det skydd som 18-årsgränsen är avsedd att ge kan komma att urholkas. Tillstånd för 15-åringar bör liksom tidigare vara utomordentligt sällsynta. En 15-årsgräns kan felaktigt tolkas som en signal om att så tidiga äktenskap generellt accepteras. Redan därför bör en sådan åldersgräns inte införas i lagen. Tilläggas kan att det i dag i praktiken inte förekommer några tillstånd att ingå äktenskap före 15 års ålder. Gällande straffbestämmelser innebär att sexuellt umgänge med barn under 15 år kan bestraffas. Det kan med hänsyn härtill förutsättas att tillstånd att ingå äktenskap före 15 års ålder inte heller i framtiden kommer att meddelas. I författningskommentaren behandlas den praktiska tillämpningen av den ändrade bestämmelsen närmare. HomO föreslår med hänvisning till att det saknas sakliga skäl till åtskillnad att motsvarande möjlighet till dispens införs för registrering av partnerskap. Frågan om dispens från 18-årsgränsen för registrering av partnerskap övervägs inte i den departementspromemoria som ligger till grund för denna lagrådsremiss. En dispensmöjlighet bör inte införas utan en beredning i vanlig ordning. Frågan tas därför inte upp nu. Källa: Prop. 2003/04:48 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap