Adoption Ny myndighet för adoption MIA efterträder NIA. Länk till hemsidan med den mesta informationen om internationell adoption MIA - Ny myndighet för internationella adoptionsfrågor MIA, en myndighet under socialdepartementet Internationella adoptionsfrågor Regeringens proposition 2003/04:131. I prop.lämnas bland annat förslag som syftar till att stärka barnets rätt i adoptionsprocessen  Handbok vid internationella adoptioner De råd och rekommendationer som NIA lämnar i denna handbok bygger på lång erfarenhet och kunskap om utländska adoptivbarns behov både som små och som vuxna Vilka får adoptera? Åldersgränser och parförhållanden Kammarrättens avgörande av åldersgräns 2006 Kammarätten ansåg i båda fallen att makarna hade goda förutsättningar att bli föräldrar till ett adopterat barn. Men vid ansökningstillfället översteg deras ålder den högsta rekommenderade enligt såväl tidigare praxis som senare förarbetsuttalanden. Regeringsrätten fastställde domarna 2007.   Partnerskap och adoption Prop. 2001/02:123. I propositionen föreslår regeringen att registrerade partner skall ges möjlighet att prövas som adoptivföräldrar mm Medgivande att ta emot ett barn Om grundläggande krav som skall vara uppfyllda för att få medgivande att ta emot ett barn för adoption  Utbildning inför adoption Alla som vill adoptera barn från utlandet ska genomgå (av kommunen) anvisad utbildning. Här är MIA:s utbildningsmaterial  Polisens belastningsregister Gallring av belastningsregistret: RPS "lathund" Ansökan om adoption Ansökan inlämnas till tingsrätten och ska inte inte förväxlas med socialnämndens medgivande Att utredas inför internationell adoption Utdrag från en C-uppsats i Socialt arbete, ht 2000av Cecilia Andersson och Anna-Cari Calander, Örebro Universitet Adoption - till vilket pris Sammanfattningen av SOU 2003:49. Om Haagkonventionen, internationell adoption, de auktoriserade sammanslutningarna, förändringen av NIA, forskningsresultat, föräldrautbildning mm Historik, regler och förmedling vid adoption mm Mer om regler och handläggningen. Adoptivfamiljens historia i Sverige Gunilla Andersson, fil kand i psykologi, Adoptionsrådgivningen och Adoptionscentrum, Stockholm, Statens Institutions styrelse (SiS) Rapport 1996:4 Forskning avseende adoptivbarn och deras liv efter adoptionen Sammanställning av forskning avseende adoptivbarn och deras liv efter adoptionen av professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri Marianne Cederblad, Lunds universitet Adopterade barns beteende, svårigheter och samhällsvård Behandling av adopterade barn på särskilt ungdomshem Statens insitutionsstyrelse (SiS) 4/99 Vad jag i mitt kliniska arbete har lärt av de adopterade ungdomarna Ingegerd Brofalk, leg psykolog, Stockholm, Statens Institutionsstyrelse (SiS), Rapport 1996:4 Adoptivbarn behöver sörja Anförande av socionom Lovisa Sammarcos på NIA- kursen "Att adoptera sin livshistoria". Publicerad i tidskriften NIA informerar 2/2003 Stöd och hjälp till adopterade och deras familjer Enligt regeringen är stöd och rådgivning till föräldrarna, såväl inför som efter adoptionen, därför av stor vikt för att förebygga framtida problem. Adoptionskostnadsbidrag m.m Bidrag lämnas till adoptivföräldrars kostnader vid adoption av utländska barn. Bidraget, som betalas ut av försäkringskassan efter ansökan av adoptanten, utgår för närvarande med 40 000 kr per adoptivbarn oavsett hur stora kostnader adoptivföräldrarna haft för adoptionen.   Väntetider för medgivandeutredningar vid internationella adoptioner Socialstyrelsens kartläggning 2006 visade att det var stora variationer mellan kommunerna men också mellan ärenden i samma kommun. Den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut i nämnden var ca 7,5 månader Frågor och Svar om adoption Direktlänk Rättsfall om adoption Direktlänk